Artikel 2

Bloggen en ny arena att visa upp sig på

Under läsåret 2009-2010 startades en blogg i klass 4b på Hultsbergsskolan i Karlstad. Klassbloggen 4b är ett projektarbete i lärarlyftskursen, bilder, texter och publicering på nätet vid Karlstads universitet. Bloggen skapar en möjlighet för eleverna att visa upp det man gör i skolan för andra än bara läraren. Föräldrar syskon och andra intresserade får på ett trevligt sätt inblick i elevernas tillvaro i skolan.
Eleverna och klassläraren Elisabeth Stenberg var intresserade av att få testa något nytt. Så vid höstens föräldramöte i klass 4b presenterade jag min ide till klassbloggen. Jag hade förberett mig genom att på bloggen lägga in ett veckobrev och en introduktionstext om projektet. Genom att visa upp det fick föräldrarna se vad det handlade om. Föräldrarna fick också skriftligen ta ställning till om deras barn fick förekomma på bloggen eller ej. Alla föräldrar visade sig ställa upp för att barnen skulle få vara med och blogga.
I sin bok Publicistiskt arbetssätt i skolan av Dan Åkerlund kan man läsa att personuppgiftslagen, Pul inte gäller för webbsidor och skoltidningar under förutsättning att det liknar journalistiska texter. Men kommuner kan skriva avtal med föräldrarna där de tar ansvar för att skydda elevernas identitet. Ett avtal som inte kan brytas. Så när man startar upp en skolblogg är det lämpligt att förvissa sig om att föräldrarna godkänner barnets medverkan.

Intrigitet på nätet
Alla elever utom en har varit intresserade av att få vara med på bilder som lagts ut på bloggen, vilket har respekterats av klasskamraterna. Eleverna har varit med och tittat på bilderna, vissa har sorterats bort och andra beskurits. Ansvarig för publiceringen har jag varit.

Bilder och bildproduktion
På bildlektioner har verksamhet och de färdiga alstren fotograferats. En reflektion är att även om eleverna verkat missnöjda med vad de åstadkommit på lektionen så infinner sig en stolthet när de ser dem på bloggen. Ett uppskattat projekt var att göra animationer och sedan titta på dem om och om igen på bloggen. När klassen varit på olika utflykter har de haft med sig kamera och dokumenterat. Efteråt har det varit roligt att titta på bilderna och ett bra sätta att återkoppla till det man varit med om.
Goda råd och tips till hur man på gör animerad film finns i Kristin Olson/Cecilia Boresons bok Medieresor om medier för pedagoger (s.91-93) Här kan man följa lektionsplanering från första till sista lektionen.

Roligt med samarbete
Klassläraren Elisabeth Stenberg har varje vecka mailat den information som skulle publiceras till mig. Jag frågade henne hur det fungerat med en blogg i klassen?
-Det har varit ett trevligt sätt att nå ut till hemmen med bilder från elevernas utflykter, och att kunna visa skolarbeten. Eleverna verkar också positiva, svarade Elisabeth Stenberg.
Kommer du att fortsätta med bloggen efter att mitt projekt med klassen är över?
-Jag skulle vilja lära mig blogger så att vi kan fortsätta nästa läsår. Nu har det inte varit något extra jobb för mig eftersom jag inte har behövt hantera det praktiska med bloggen. Det har känts bra eftersom man inte vill ha en sak till som läggs på lärarens arbetsbelastning, tyckte Elisabeth Stenberg.

Kommentarer om klassbloggen
Kristina Nyström mamma till Anna i klass 4b jobbar på skolan. Hon svarade följande på frågan om vad hon tyckte om klassbloggen?
-Det har varit kul att få följa klassen och se vad de gör. När de går i fyran får man inte reda på så mycket vad de håller på med. Anna tycker att det varit roligt att få visa upp bloggen. Vilka häftiga filmer ni gjort. Det märktes på Anna att hon var stolt över filmen. Hon brukar vara inne på bloggen flera gånger i veckan och titta.
När samma fråga ställdes till Anna och Jenny i klass 4b så fick jag till svar att det varit roligt, och det roligaste var att göra filmen.

Vid ett arbetslagsmöte med Gun Helin, Anna-Britta Melin, Jenny Nedin, Elisabeth Stenberg och Inger Nyberg visade och berättade jag om klassboggen.

En spontan kommentar efter att de sett klassbloggen kom från vår speciallärare Inger Nyberg.
-Hade jag en klass skulle jag tycka att det skulle vara jätteroligt att ha en blogg med klassen.
Andra tyckte det verkade mycket jobb med att hålla igång en blogg. En åsikt som är förståelig, då IT-kunskaper och datortillgång är något som behöver utvecklas i skolan. Ett av arbetslagets mål har under året varit att öka samarbetet mellan hem och skola. Jag ser bloggen som ett trevligt och smidigt sätt för skolan att få en ökad kontakt med föräldrarna.

Reflektioner
Bloggen var för mig ett okänt verktyg på nätet. Möjligheten att få sätta sig in i hur bloggandet fungerar har varit lärorik. Elevernas inställning till att publicera på nätet har under läsåret förändrats från lite avvaktande till att bli engagerade och de har sett fram emot att bilder och filmer hamnat på klassbloggen. Bloggen har också ökat föräldrarnas insyn i elevernas vardag.

Adress till klassbloggen; http://solberga4b.blogspot.com/

Text och bild
Gredelin

Tbp-5 Foto: Ljus, skärpa & Rembrant

Visa med ljuset

Kaja, odågan som gillar att stå i rampljuset.


Skärpans betydelse
Detalj av Kajas pärlmönstrade vinge.


Ljussättning à la Rembrant

En trött 16-åring, som i vaket tillstånd kan säga;
Hej Skatan, fin pippi, ja du är fin du.

Fotograf; Greddelin
Bilderna är tagna under hösten 2009

Tbp-5 Foto: Rörelse, avstånd och mångfald

Bilder med rörligt motiv

Maskros som flyter iväg på vågorna, maj 2010

Nyårsfyrverkeri
2010

Förgrund, mellangrund och horisont

Vy över Mölle från Kullaberg
april 2010

Kammoflerad skrot

Mångfald på bild
hösten 2009








Fotograf: Gredelin

Nakenhet i annonser

Uppgift: Bild och genus
Nakenhet i reklam och annonser.


I Damernas värld på nätet (vecka 14) http://www.damernasvarld.se/damernas/ har man med en bildsvit från modevisning över vår/sommar kollektionen 2010 från Prada. Av de drygt 30-talbilder som visas är flertalet kvinnorna klädda i trosor och linneliknande kläder. Det är klädesplagg som vanligtvis uppfattas som underkläder, men Prada visar upp de som ett mode att gå ut och shoppa i. Modellerna visas upp med moderiktiga skor och handväska för att förstärka hur och när dessa kläder är tänkta till att användas. Nakenheten visar även hur en modells kropp ska se ut enligt Prada. Modellerna ser undernärda och anorektiska ut, och har förmodligen en snedvriden bild av hur en normal kropp bör se ut.
I boken Allt är möjligt av M.Jacobsson (s.29), beskrivs en person som kallas Skönhetsslaven. Skönhetsslaven är en ung, smal kvinna som är noga med vad hon äter och vars värsta fiende är fett. Boken tar också upp att en ny norm för vad som är normalvikt har skapats. De som förr ansågs vara normalviktiga ses idag som överviktiga.
Y.Waern, R.Pettersson, G.Svensson författarna till boken Bild och Föreställning skriver om hur reklambilder bär på dolda budskap(s.131). Ett budskap vilket skapar stress och lidande hos kvinnor. När jag ser alla undernärda modeller vilka är förebilder till hur en kvinnlig kropp ska se ut, kan jag bara konstatera att supermodellen Twiggy Lawson en förebild för 60- talets ungdomar kom för att stanna.
På You Tube, ( http://www.youtube.com/watch?v=2Z5qsI0Tyhc ) kan man fortfarande hur se Twiggy i kortkorta klänningar och andra minimala klädesplagg poserade framför kameran för över 40 år sedan. Sättet att se på modet förändrades, kroppen blev en del av modet.

Tbp-5 Foto: Adjektiv

Vem är den skyldige?
Drama i tre akter

hösten 2009


hösten 2009


Våren 2010
Fotograf: Gredelin

Animering i Photo Story

Här har jag på ett mycket enkel sätt försökt att göra en animering. Med en digitalkamera och utan stativ har jag tagit 44 bilder och lagt in dem på Photo Story. Varje bild har en tid på 0,5 sek, så filmen är drygt 20 sekunder lång. Min tanke är att låta eleverna göra något liknande. En enkel bakgrund och några roliga figurer som rör sig över ytan. För att inte kameran ska röra sig ska den monteras på ett stativ. Eleverna går i åk 4, och de ska få jobba i grupper med 2 eller 3 varje grupp. Det ska bli spännande och se vad det blir av de hele.

Uppgift TBP-kurs

Ett kapitel i Bild och föreställning -om visuell retorik, ägnas åt Att teckna, där olika perspektiv illustreras. Boken har både klassiska exempel på perspektivillustrationer som kuben och stegen, men också några egna som den cyklande mexikanen. Att visa och teckna bilder som dessa ger eleverna en grundläggande förståelse av att teckna perspektiv.

Det finns många uppslag till hur man kan jobba med, beskriva och analysera bilder. Att göra parafraser av konstbilder i samband med att man fördjupar sig i en konstnär är ett spännande sätt för eleverna att möta konstbilder och få en djupare förståelse för bilden.

Animerad film är något som jag kommer att testa att med en klass åk 4. Eleverna har skrivit egna spökhistorier och någon eller några av dessa kan användas som manus till filmen. I boken Medieresor om medier för pedagoger, berättar Fredrik Nordblad om ett arbete med animation i en åk 5. Han ger förslag till hur man kan lägga upp arbetet med eleverna. Figurer och bakgrundsbilder kan eleverna jobba med på bildlektioner. Fotograferandet av bilderna sker nog enklast i mindre grupper.

En annan uppgift som fångade mitt intresse var att låta eleverna rita teckningar – göra bilder som berättar vilka tv-program de har som favoritprogram. En bra ingång när man vill utforska mediet tv, och diskutera vad och när man tittar på olika program.

Analys av konstbild

Konstverket Sixtinska madonnan är gjord av Rafael Sanzio 1513-1514
Olja på duk, 270 x 201 cm. Den finns på Gemäldegalerie i Dresden.

Färger – linjer – ljus/skugga
Bilden består av en man, två kvinnor ett barn, samt två keruber. Mannen och kvinnorna befinner sig tillsammans med barnet på ett moln. Mannen ses knäböjande till vänster på bilden. Kvinnan med barnet är placerad stående centralt i bildrummet. Till höger på bilden befinner sig den andra kvinnan i en knäböjande ställning. Mannen är vänd mot kvinnan med barnet och tittar upp på dem. Sin vänstra hand håller mannen över sitt bröst och med sin högra hand pekar han rakt ut mot betraktaren. Kvinnan i mitten håller barnet i famnen mot sitt högra bröst och skuldra. Barnet hålls så att betraktaren kan se barnet framifrån. Båda har ansiktet vänt ut mot betraktaren. Kvinnan har sin högra fot placerad något framför den vänstra. Den knäböjande kvinnan till höger ser man från sidan. Hon vänder ansiktet mot betraktaren med en nedslående blick. Vänster arm är böjd och med handen i brösthöjd håller hon om en schal.
Keruberna är placerade centralt längst ner i bilden.
Keruben till vänster håller sin högra arm framför sig på en hylla. Den vänstra armbågen har stöd på hyllan och handen hålls under hakan. Blicken är riktad snett upp åt höger. Av keruben till höger ser man bara armar och huvud. Den har sina armar
lagda i kors framför sig, håller huvudet svagt bakåtböjt och tittar snett upp åt vänster.
På keruben till vänster syns en vinge som skiftar i grönt och rött på den högra skuldran. Keruben till vänster har två synliga vingar med likartad färgställning.
På var sida av den stående kvinnan hänger det gröna draperier som dragits isär. Draperierna är upphängda i små ringar på en svagt böjd stång som sträcker sig vågrätt över bildytan högst upp på bilden. Mellan det högra draperiet och den knäböjande kvinnan skymtas en byggnad.
Den knäböjande mannen har på sig en vit särk. Över särken bär han en gyllene kåpa vilken är rikt broderad med rött foder. Runt halsen hänger en schal som hålls in runt midjan.
Mannen bär skägg och har en tunn något spretig hårkrans runt sin skalp.
Nedanför mannen har en strutformad påvekrona placerats. Den är vit och har tre
gyllene kransar.
Kvinnan som håller barnet har på sig en rödklänning och en vit tunn genomskinlig
broderad schal hängande runt halsen. Över klänningen bär hon ett blått kläde. På huvudet har hon en slöja den hänger ned så att slöjan även omsluter hennes överkropp och barnet. Barnet är naket.
Kvinnan till höger på bilden har på sig en blå klänning med aprikosfärgade puffärmar.
Tyget på överärmen hålls in med ett blått brett band. Över kvinnans höger axel hänger ett
grönt draperat tygstycke. Tyget fortsätter ner över hennes vänstra höft. En tunnare
schal ligger korsad över ryggen och den fortsätter upp över vänstra axeln. Kvinnan bär ett hårband som syns i håret på hjässan och som även kommer fram vi hårfästet.
Alla personer på bilden har en gloria över sina huvuden.
Området runt den stående kvinnan, mellan draperierna är gråvitt och man kan ana mängder av ansikten, Närmst runt kvinnan finns ett gulaktigt sken. Ljuset upplevs komma bakom kvinnan och barnet.

Perspektiv
Personerna är placerade i en triangel. Den stående kvinnans ansikte befinner sig i toppen på triangeln. De knäböjande personerna innesluts av sidolinjerna av triangeln. Det ger en känslan av centralperspektiv. Mannen pekar med sin högra hand ut mot betraktaren och det ger en perspektivisk förkortning. Keruberna som befinner sig i nedre delen av bilden ger ett framför bakom perspektiv, då de befinner sig framför molnen.

Bildrum – bildplan – bilddjup
Keruberna och påvekronan är placerade längst ner på bildytan, alldeles nedanför molnet. Det uppfattas som de är åtskilda och framför molnet. Personerna står i en triangel och de är placerade på molnet. De knäböjande personerna är placerade nedanför den stående kvinnan och upplevs därför befinna sig längre fram i bildrummet än kvinnan, men bakom keruberna. Draperierna ger bilden en avgränsning och skärmar av mot den gråvita ytan med ansikten, vilka upplevs befinna sig bakom personerna och draperiet.

Denotation
I boken Konstens värld, har jag funnit förklaringar till vilka personerna är.
Personerna som Rafael har målat föreställer den helige Sixtus II som knäböjer framför Jesusbarnet i Madonnans famn. Den knäböjande kvinnan till höger är S:ta Barbara. Att de är heliga personer visas med att alla har en gloria.

Konnotation
De tecken som kan avläsas i bilden är att påvens kappa har ett vapen broderat på sig som tillhörde familjen della Roveres. S:ta Barbara är dödsögonblickets skyddsängel. Draperiet skiljer det jordiska från himmelriket. Påven Julius II tillhörde familjen Rovere hade dött och målningen beställdes till hans ära. Dessa olika tecken ger betraktaren en bild av hur påven togs emot vid sitt inträdande till himmelriket. Då han fick möta Jesusbarnet och Madonnan. Bakom draperiet skymtar alla döda som inväntar Julius II:s ankomst till himlen.

Parafras
Det här konstverket är ingen parafras utan beställdes till Julius II:s begravningsceremoni.

Stereotyp
Bilder på Madonnan och Jesusbarnet är vanligt förekommande. Madonnan, Jesus moder avbildas ofta som en ung kvinna. Enligt traditionen brukar man måla jungfru Maria i en blå kappa över en röd klänning.
För att särskilja vanliga människor från helgon tilldelas gudomliga personerna en gloria.

Metafor
Molnen illustrerar tillsammans med keruberna himlen, dit man kommer när man dött. Draperiet symboliserargränsen mellan jordelivet och himmelriket.

Metonym
Ett barn i en kvinnas armar symboliserar här Jesus som i sin tur representerar
kristendomen, det goda i världen och för det gudomliga.
Keruberna

Synekdoke
Påvekronan representerar påven, kyrkan och den religiösa makt påven har.

Sammanfattning:
Rafael fick ett uppdrag att göra en målning till Sixtus II begravning. Målningen visar hur Rafael tänkte sig Sixtus II möte med livet efter döden. Bilden illustrerar själva dödsögonblicket när påven får möta Jesus Kristus Guds son och jungfru Maria. Ett möte som för en påve måste vara ett stort ögonblick. Jesus har avbildats som ett oskuldsfullt naket barn. Draperiet har dragits åt sidan av dödsögonblickets helgon Sankta Barbara. Evigheten skymtar bakom draperiet med alla döda människor som väntar på att få möta påven. Keruberna är idag populära att avbildade i många olika sammanhang. Däremot att det är Rafael som är upphovsmannen till dessa två bokmärksänglar, är det inte så många som känner till

Litteratur : Konstens värld.
Bohuslänningens Boktryckeri AB. Uddevalla 1985

Analys av reklamaffisch

Affischen var uppsatt på en högstadieskola

Upphovsmän; Louise Lundbäck & Linnéa Bäckström

Färger – linjer – ljus/skugga
Affischen har en röd bakgrund. Den röda färgen är tonad. Från en mörk rödbrun färg längst ner, övergår den till en ljusare röd färg mot toppen. Två ungdomar är placerade till höger om mitten. Det är en pojke och en flicka och de står på en oregelbundet formad vit yta med en röd kontur. På det vita är det skrivet SURPUPPA? Anmäl dig med svart tusch. Bakom ungdomarna ses en stjärna i klarrött. I det vänstra övre hörnet finns en gul oregelbunden rundad form som ser ut som ett färgstänk . I den gula fläcken står det skrivet, UKM ung kultur möts, med röda bokstäver. Pojken som står till vänster på bilden om flickan är mörkhyad, har svart långt hår. Pojken har på sig en svart t-shirt med ett grått oregelbundet bladliknande tryck på framsidan. Över det är det tryckt med vita stora bokstäver, HOBOKEN, där n:et är felvänt, och H mestadels döljs av pojkens långa hår. Jeansen är svarta med skuggningar i olika grå nyanser. Ett guldfärgat broderi finns på jeansens vänstra lår. Pojken har två vita armband runt sin vänstra handled. Handen håller han knuten. Sin högra arm håller han vinklad och med öppen hand pekar han upp mot den gula fläcken. Han har vita gympaskor och står med den högra foten framför den vänstra. Pojken tittar mot betraktaren och ser glad ut. Flickan på bilden har ljust axellångt hår. Hon har på sig en rosa jumper, blå jeans. Byxorna är söndertrasade över höger knä och vänster lår. På fötterna har hon svarta ballerinaskor och håller vänster fot något framför den högra. Den vänstra armen sträcker hon rakt fram i axelhöjd, och pekar mot betraktaren. Hon tittar mot betraktaren med bestämd min

Perspektiv
I bilden finns ett framför/bakom perspektiv. Bakom ungdomarna finns en stjärna. Ungdomarna står så att pojkens vänstra axel/arm döljer flickans högra arm.
Ungdomarna står med ena foten framför den andra. Pojken har den högra foten framför och flickan sin vänstra fot. Flickan sträcker fram sin arm/hand mot betraktaren, och det ger ett perspektiv som kallas förkortning.

Bildrum – bildplan – bilddjup
Bildrum: Bildrummet kan upplevas som en del av en scen. Det vita oregelbundna fältet kan uppfattas som ett upplyst scengolv och stjärnan fungerar då som kuliss.
Det nedre bildplanet upptas till stor del av ett vitt fält med oregelbunden kant. I det vita fältet har någon skrivit SURPUPPA? Anmäl dig, med svart tuschpenna. Till höger under det vita fältet står det Ung Kultur bredvid en logga. Centralt allra längst ner står en webbadress, www.ungkultur.nu.
Det mellersta bildplanet består av de två ungdomarna som står till höger om mitten framför en röd stjärna.
Det övre bildplanet har en röd bakgrundsfärg. Till vänster finns en gul fläck med röd text UKM ung kultur möts små gula färgfläckar runt sig. Ovanför ungdomarnas huvud sticker en klarröd stjärnspets fram.
Bilddjupet: I förgrunden finner man text och det vita oregelbundna vita fältet. Mellangrunden består av de två ungdomarna. Bakgrunden hålls ihop av den röda färgen med stjärnan.

Denotation
Bilden står för en uppmaning till alla ungdomar att delta i Ung Kultur Möts.
Konnotation
En mörkhyad kille, och en ljus tjej vill visa att Ung kultur möts är till för alla ungdomar oavsett bakgrund och kön.


Parafras
Personerna som är med på bilden kan ses som en parafras på Jesus och Maria från Magdala. Pojken kan liknas vid Jesus som står på ett moln och sträcker upp sin högra hand upp den gula fläcken en symbol för solen, livet och det gudomliga. Flickan vid pojkens vänstra sida med de trasiga byxorna och den rosa jumpern, kan symbolisera Jesus följeslagare Maria från Magdala. En kvinna som ofta avbildas i Jesu sällskap. Hennes attribut är ljust långt hår och röd klädsel.

Stereotyp
Pojken har en stil som man kan förvänta sig av en invandrarkille. Svarta säckiga byxor, gympa skor och svart långt hår. Flickan ser ut som en svensk blond tjej med tajta modejeans. De ska företräda den bild man har hur ungdomar ser ut med skilda etniska bakgrunder

Metafor
Upplägget med att ungdomar står framför en stjärna. Att den vita oregelbundna ytan som kan tolkas som ett moln och den gula fläcken som en sol. Dessa tecken visar att man vill ge Ung kultur möts stjärnstatus, Något som ska uppfattas som en möjlighet till framgång.

Metonym
Bilden ger associationer till tävlingen IDOL som visats i TV. En tävlig där ungdomar har möjlighet till berömmelse och bli en idol/ stjärna.

Synekdoke
En långhårig kille med rastaflätor kan ses som en representant för en raggae kulturen. I raggae kulturen finns
en religion, rastafari. En tro där rastaafrikanerna ser bibeln skriven av och om de svarta. Så enligt dem var Jesus en svart man.

Bildens budskap: Ungdomarna på affischen utstrålar en tro på framgång och berömmelse, och uppmanar unga att söka sig till UKM ung kultur möts. Bilden vill visa att alla oavsett bakgrund är välkomna att delta. Denna uppmaning har någon elev förtydligat med att skriva på affischen, SURPUPPA? Anmäl dig

intervju för Tbp-kurs

Skolan, den dator fria delen av livet

Nu för tiden är datorn ett arbetsverktyg på de flesta arbetsplatser. Datorn finns också i många hem, där de flitigt används av ungdomar. Som deltagare i lärarlyftskursen, Texter, bilder och publicering på nätet vid Karlstads universitet, har jag fått i uppgift att skriva en intervju. På en högstadieskola i en mellansvensk stad har jag frågat några 15-åriga killar om hur de använder datorn hemma och i skolan.

Ungdomarna är uppväxta med datorer i hemmen. De minns när de började få sitta vid datorn på egen hand.
- Jag var 4 år när jag började med datorn, berättar Per-Erik Johansson.
- Jag var 4 eller 5 år, säger Eric Nilsson.
Markus Edman började när han var 6år. Esaias Fernström när han var 8 år, och Erik Nilsson vid 5 års ålder.

Eftermiddagar och kvällar ägnas åt datorn.

Flera av killarna spenderar tre till fyra timmar per dag framför datorn.
- Jag sätter mig vid datorn direkt jag kommer hem vid tretiden, och håller på till tio, elva, tolv. - Jag brukar lyssna på musik, och spela Counter Strike. Ibland hittar jag på egna spel och gör 3-d banor berättar Per-Erik Johansson.
- En gång gjorde jag ett flygspel med egna skins. Planet redigerade jag i Photo Filter, säger Andreas Björklund. Annars är det mest musik på Spotify, msn och spel som jag använder datorn till.

Andreas Björklund har hållit på med datorer sen han var sex år. Han brukar inte sätta sig vid datorn före klockan fem på eftermiddagen. Men sen blir det omkring tre timmar varje kväll som ägnas åt datorn.
Foto: Gredelin

Skolarbeten görs hemma på datorn.

Elever har tio års erfarenhet av datorer. Hur använder sig skolan av den kunskapen?
- När vi har inlämningsuppgifter så gör vi det hemma och mailar till läraren, säger Marcus Edman.
- Vi har gjort reklambilder på bilden. Jag hade nästan aldrig jobbat med bilder på datorn, så det har jag lärt mig nu, säger Esaias Fernström .
- Jag kunde lite, men kan mer nu instämmer Eric Nilsson.
- En gång på matten kollade vi om datorerna funkade, säger Andreas Björklund
- Vi har ingen datasal. Någon hade förstört datorer, så den stängdes. Det är nästan ingen lärare som bokar datorerna nu, berättar Eric Nilsson.
- Vi har använt datorer när vi höll på med olika länder kom Per-Erik Johansson ihåg.

Involvera de unga i skolutvecklingen

Elsa Dunkels är lektor i pedagogiskt arbete och har intresserat sig för vad ungdomar gör på nätet. Hon menar att det är viktigt att skolan låter unga människor får vara med och bidra med sina kunskaper. Hon påpekar också att när nya saker kommer in i skolan måste något av det gamla tas bort.
Trots att datorer varit en del av vardagen för dessa elever i drygt tio år, upplever de att skolan inte tar tillvara på deras intresse och kunskap.

Gredelin